Läser ni fortfarande?

 

Tänkte bara skriva av mig lite såhär på kvällskvisten. Inget viktigt alls egentligen, inte för er. För mig är det jävligt viktigt däremot.

Ibland gör man saker man inte är stolt över. Skäms över rent ut sagt. Men vad gör man när man gör en sån skämmig sak för att skapa lycka i sitt liv, mer lycka än vad man någonsin kunde föreställa sig?

 

Jag kan se tillbaka på mig själv för ett år sedan och bli helt tagen över hur mycket jag lärt mig sen dess, hur mycket jag har förändrats, till det bättre. Klokare än någonsin och samtidigt så ung & dum. På ett ynka litet år!

 

Jag har fått veta hur mycket kärlek och lycka det kan få plats i en liten kropp, och jag har fått veta hur mycket hat det kan finnas i en människa. Det gör mig ledsen att se människor bryta ner sig själva till blindo av hat och negativa tankar. Till den punkten att dom inte ens vill höra att det finns lycka där någonstanns, att det finns människor som bryr sig om en. Vart tog kärleken vägen?

Det är tråkigt att se människor som leker högstadie. Ni ska leka vuxna istället, nej, vara vuxna.

Inte allting, det tycker jag inte. Var ute till soluppgången, sup er fulla på vin som smakar kärlek, skratta till omogna skämt tills magen exploderar. Men använd lite vuxet hyfs.

 

Hur som haver; Hat och negativitet har ingen plats i mitt liv längre, det klarar jag mig så bra utan.

Och jag hoppas alla får känna på den underbara lycka som jag har gjort, som jag gör just nu.

Den går inte att beskriva, finns inga ord att sätta där, men en människa har gjort ett helvete till det finaste i mitt liv. Låter väldigt konstigt, men sån är kärleken. Oregelbunden och berusande.

 

stay positive ♥